Det har ju gått några dagar sen jag rapporterade senast, och tiden sen jag kom till Melbourne har varit full av aktiviteter så det är väl bara att börja.
Avalon är Melbournes andra flygplats. Egentligen så är det staden Geelong som ligger närmast, men ungefär som Skavsta vill kalla sig Stockholm, så är Avalon i Melbourne, åtminstone enligt de bolag som flyger dit. Australien International Airshow 2009 hölls
där denna vecka. Tisdag till torsdag så var det inte öppet för allmänheten utan för oss så skulle det vara öppet från fredag kl 14 och sen hela helgen.
Eftersom mina värdar här hade planerat in en annan tripp över helgen så åkte vi mot Avalon före lunch på fredagen för att vara framme i tid tills dess att allmänheten skulle bli insläppta. Vi trodde nog att vi var ute i tid och skulle vara bland de första besökarna framme, vilket snabbt visade sig vara något optimistiskt. När vägen smalnade av till en fil och tempot gick ned till ett stilla krypande så tror jag att det nog var en kilometer kvar till grindarna. Tydligen så är flygdagar lika populära oavsett var i världen man befinner sig.
Väl innanför grindarna så var det dock inte någon farlig trängsel, det fanns åskådarplatser längs hela landningsbanan, så de kunde gott och väl svälja de åskådarmassor som kommit för att se på flygningarna. Det var en rolig dag under brännande solsken, nedan är några bilder och videor från höjdpunkterna.
Jessica och Christer njuter av solen
Det var gott om amerikanska militärplan närvarande. De hade dessutom eget folk som kommenterade deras uppvisningar. För ett svenskt öra så var det nästan lite komiskt hur de i varenda uppvisning lyckades klämma in någon manöver som var dedicerad till alla amerikanska soldater som är engagerade i kriget mot terrorismen.
F15
Insidan av ett C-17 transportflygplan
B-1B rullar förbi
http://www.youtube.com/watch?v=jE1ScV6Iqao
B-1B start
http://www.youtube.com/watch?v=n3Zn8DlDH1g
F-16 showar
http://www.youtube.com/watch?v=aIh6M_nd18Y
På lördagen var det så dags att ge sig ut på en “liten” biltur. Den planerade färdvägen var enligt bilden:
Den första dagens etapp gick till semesterorten Lakes Entrance med ett stopp på vägen i den lilla byn Buffalo för att hälsa på Jessica morbror och hans fru, som jag träffade förra gången jag var här och som jag även träffat när de var i Sverige. Efter att de blivit pensionärer så hade de nu flyttat från Melbournes förorter ut på landet och blivit småbönder på en liten farm högst uppe på en kulle med vidunderlig utsikt åt alla håll.
Det var en rätt lång etapp på ungefär sex timmar innan vi var framme i Lakes Entrance. På vägen så passerade vi några områden som varit drabbade av alla de skogsbränder som härjat Victoria den senaste månaden, mer som det kommer lite senare. Just denna dag så ironiskt nog så spöregnade det i stort sett hela dagen.
Lakes Entrance
Nästa morgon så käkade vi frukost nere på strandpromenaden och sen var det dags att anträda “The Great Alpine Road”. Den började med ungefär 15 mil uppförsbacke mellan Lakes Entrance och Mt Hotham.
På kartan ovan så ligger Mt Hotham mellan Dinner Plains och Harrietville. Den högsta punkten som vi passerade där var cirka 1750 m över havet, och jag kan ju säga att det märktes på temperaturen. När vi stannade för lunch i Mt Hotham så gick folk klädda i täckjackor och toppluvor. På restaurangen fanns en skylt “93 days til winter”, det är nämligen också en av Australiens skidorter detta så det fanns gott om liftar på alla berg runtomkring.
Mt Hotham
Som framgår av bilden ovan så var skogen på berget helt död. Varför det är så vet jag inte exakt, men min teori är att det också har drabbats av skogsbrand vid något tidigare tillfälle och då det är naturreservat så hugger man inte ner de döda träden utan de får stå tills de faller av sig själv.
Vägarna här var ett kapitel för sig, och lite hur krokigt det var kan man se av nedanstående video:
Vi kom dock fram till Wangaratta utan missöden och där stannade vi för natten i en stuga.
Sista etappen ner till Melbourne igen var till största delen en snabb resa längs fina motorvägar. Sista biten svängde vi dock av och åkte mindre vägar för att ta oss tillbaka till Croydon där Jessica&Christer bor. Det kom att ta oss genom de delar som var värst drabbade av årets skogsbränder mellan orterna Kinglake och Marysville, som båda utplånades av bränderna.
Det var otroliga mängder skog som brunnit och det är nästan svårt att ta in när allt är svart från horisont till horisont. Elden har dessutom gått så fort fram så att löven till stor del sitter kvar på träden, dock så har de ändrat färg och blivit gula eller röda. Så om man tittar uppe i träden så ser det nästan ut som att resa i ett höstlandskap. Om man däremot tittar ned på marken så är allt som fanns där utplånat och det enda som finns kvar är ett lager aska. Jag filmade lite från bilen medan vi passerade men det är svårt att få en uppfattning av hur det ser ut i verkligheten av filmen:
Imorgon så är det tyvärr redan dags för mig att resa vidare. Turen går tillbaka till Brisbane för ett kort stopp där och sedan vidare till Dubai.
Tills sist så måste jag posta den här teckningen som var i tidningen häromdagen. Ni kanske har hört om oljeutsläppet som blev efter att det gått hål på ett fartyg i samband med orkanen Hamish. Koalan Sam är ju en världskändis nu efter den berömda bilden där hon får vatten av en av brandmännen ur hans vattenflaska. Hon har fått sällskap på djursjukhuset nu 
